My Soul To Take

My Soul To Take av Rachel Vincent

"Nervous sweat gathered on my palms, and for once I was glad I couldn´t talk. I swallowed, my throat clenching around the scream scalding me from the inside. The gray haze was darker now, though no thicker. I could see through it easily,
yet it tainted everything my terrified gaze landed on, as if the entire gym had been draped in a translucent cloud of smog. And stil things moved on the edge of my vision,
drawing my eye in first one direction, then another.

I would have given enything to be able to speak in that moment,
not just to warn ****--because that was evidently a moot point--
but to ask Nash what the
hell was going on. Could he see what I saw? More important, could they see us?"

My Soul To Take handlar om 16-åriga Kaylee Cavanaugh. Hon är inneboende hos sin farbror och faster då hennes pappa bor I Irland och hennes mamma är död. Grejen med Kaylee är att hon får dessa panic attacks då hon ser en person som håller på att dö. Fast egentligen är det inga panik attacker utan mer ett starkt begär att skrika. Inte ett vanligt skrik, nej detta är långt ifrån det.

She senses when someone near her is about to die. And when that happens, a force beyond her control compels her to scream bloody murder. Literally

Kaylee kan altså inte hjälpa skriket som hotar att riva sig loss från hennes strupe, det bara händer.
När vi träffar Kaylee är första gången hon riktigt förstår att de skuggade personerna hon ser kommer att dö. Men det konstigaste är att Nash, skolans snyggaste och populäraste kille, har blivit intressead av Kaylle och ännu konstigare, han verkar veta mer om Kaylees skrik än hon själv gör.


Jag gillade den här boken. I början liknade den egentligen vilken bok som helst. Men när man läste mer och mer blev den mer egen och annorlunda än någon jag läst. Här har vi inte vampyrer eller varulvar utan något helt annat. Vad, tänker jag inte berätta. Men man kan lungt säga att den är One-of-a-kind. Det som jag tycker var lite tråkigt med boken var att man inte kom karaktären Kaylee så nära. Trots att den var skriven i Jag-form så blev den fortfarande inte så personlig. Hon är, som Alexandra beskriver i sitt inlägg om Vampire Diaries, lite en i mängden. Inte den där populära och inte den där vackraste. Men om man skriver sin karaktär sådan tycker man ju att man kan komma på en cool attityd till henne istället. Det verkar mest som att Rachel Vincent råkat glömma det. Kaylee Cavanaugh blir väldigt blek och tråkigt vanlig, på samma gång som hon är allt annat än normal. Detta är dock ett problem som man kan leva med när man läser boken. Det drar ju inte ner hur bra skriven den är i övrigt och vilka fräcka idéer som finns med. Den är läsvärd och jag ska absolut fortsätta på serien Soul Screamers 

"Folklore, mystery, and romance swirl together in a story unlike any other out there. I thoroughly enjoyed it."
-Melissa Marr, New York Times bestselling author of Wicked Lovely

I serien Soul Screamers ingår:

My Soul To Take
My Soul To Save
My Soul To Keep

// Olivia


Kommentarer
Postat av: Alexandra

Shit va... weird x) Är väl egentligen det enda jag kan säga! Weird gillar vi! Den låter sannerligen väldigt intressant ;) Bra skrivet, kära kollega! :D

2010-06-09 @ 16:47:15
Postat av: Olivia

Jaa, fast det makes mer sense när man läser xD Då tycker man "Aha, hon måste skrika. Okej" Hahah om du förstår x)

2010-06-09 @ 21:30:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0